299

Jag kan verkligen inte beskriva med ord hur ofattbart besviken jag är just nu... Jag befinner mig i chocktillstånd och kan inte riktigt fatta. Vad ska jag göra nu? Fan det är tungt, all luft gick ur mig...

En i övrigt bra dag. Det var hur skönt som helst att träna och jag märker redan att jag orkar mer. Löpbandet och jag börjar sakta men säkert bli vänner. Ett supermysigt telefonsamtal med Kim när jag kom hem, as always.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0