anniball

Mitt problem (i alla fall ett av dem) är att jag inte klarar att leva i nuet. Funderar ständigt på vad som kommer härnäst, eller vad som har hänt innan. Det är därför väldigt viktigt för mig att ha något att se fram emot. Några planer gjorda.

Och jag klamrar mig fast vid dåtiden längre än nödvändigt. Inte vara rastlös eller oroad, slå mig till ro, bara ta det som det kommer - åh vad jag önskar att jag kunde det.